Polisens arbetsuppgifter gäller först och främst utmanande, brottsligt eller annat oönskat beteende hos människor. Människor skadar varandra, skadar andras egendom, bryter mot regler, dödar, stjäl och ljuger. Uppfattningen om världen och att se saker enbart ur ett ont perspektiv kan göra en människa cynisk. Misstankar och misstro har betraktats som en typ av yrkessjukdom hos poliser.
Polisen möter överraskande faror på fältet. När man är tvungen att vara beredd på det värsta blir man överspänd. Till exempel att bli utsatt för våld, olyckor med dödlig utgång, väpnade hotfulla situationer, brott mot barn, en arbetskamrats död eller att bli skadad kan vara traumatiserande. Till polisens uppgifter hör dessutom att lämna dödsbud till anhöriga.
Även poliser som gör utredningar upplever traumatiska situationer. Poliserna råkar vanligen inte oväntat ut för dessa situationer, men situationerna kan ändå röra vid dem djupt. Till exempel poliser som undersöker brott mot barn utsätts dagligen och under en lång period för belastande omständigheter, vilket skapar stress som kumuleras.
En anställd inom polisförvaltningen som varit med om en kritisk eller våldsam situation kan få stöd av psykologisk defusing vid polisenheten, företagshälsovården, församlingen och posttraumaworkshopar.
Polisens yrkesroll och uniform skyddar inte alltid mot traumatisering. Huruvida man traumatiseras eller inte beror inte på svaghet eller på ens egna val. ©Sami Hätönen.