År 2025 fanns på Polisyrkeshögskolans minnesvägg sammanlagt 130 minnesplattor för poliser som dött i tjänst.
Polisarbetet är en av de mest krävande uppgifterna i samhället. Det förutsätter förmåga att handla snabbt, med eftertanke och på ett säkert sätt i situationer som kan förändras på några sekunder. Arbetssäkerhet och prestationsförmåga är inte slumpmässiga egenskaper utan de bygger på en ändamålsenlig utbildning och kontinuerligt lärande. Utbildningen är inte bara ett redskap – den är ett skydd som skapar trygghet för polisen, medborgaren och hela samhället.
Under de senaste årtiondena har det skett stora förändringar i polisens verksamhets- och säkerhetsmiljö. Globaliseringen, digitaliseringen och olika samhälleliga fenomen och spänningar har medfört nya utmaningar för polisarbetet. Polisen möter allt mer komplexa situationer som förutom teknisk kompetens kräver breda insikter i verksamhetsmiljön, kommunikationsfärdigheter och förmåga att snabbt bedöma riskerna. I denna miljö är de traditionella verksamhetsmodellerna otillräckliga – det behövs kontinuerlig utbildning som tillgodoser kraven i en föränderlig värld.
Samhällsutvecklingen har också påverkat uppskattningen för polisen och de risker som polisen möter. Även om polisen fortfarande åtnjuter brett förtroende i Finland kan det i polisens arbete skönjas fenomen som utmanar denna ställning. Polisen möter allt oftare våld och hot om våld – särskilt i situationer där de inblandade till exempel är påverkade av nya designade droger. I dessa situationer kan oförutsägbarhet och aggressivt beteende tillspetsas snabbt och polisen måste kunna handla på ett målmedvetet men säkert sätt. Utbildningen ger färdigheter att hantera dessa situationer på ett kontrollerat sätt, men det förutsätts också att man kontinuerligt uppdaterar lägesbilden och förstår nya fenomen.
Polisens prestationsförmåga består förutom av kompetens även av tillgängliga arbetsredskap och anordningar. Teknologins utveckling har under de senaste årtiondena och åren gett polisen nya och allt mer avancerade verktyg, såsom skyddsutrustning och maktmedelsredskap, kommunikationssystem, säkrare fordon, övervakningsteknologi och analysverktyg. Dessa effektiverar inte bara polisens arbete, utan förbättrar också arbetssäkerheten betydligt. Tillämpligt kunnande skapar förutsättningar att identifiera risker och att använda makt- och skyddsmedel i rätt tid och på ett effektivt sätt.
Att systematiskt analysera tillbud och olyckor har blivit en del av utvecklingen av polisens verksamhetsmodeller. Varje farlig situation är ett tillfälle att lära sig nytt och utveckla arbetssätten. När man går igenom situationerna kan man identifiera brister, stärka god praxis och utveckla nya arbetssätt. Denna process är inte bara en utvärdering i efterhand – den är en del av ett proaktivt säkerhetsarbete där utbildningen är det centrala verktyget.
Polisens grundutbildning skapar goda förutsättningar för polisarbetet, men den är inte slutet utan början på den utbildning som krävs i arbetet. Den verkliga yrkesskickligheten utvecklas först under arbetskarriären, genom kontinuerligt lärande och uppdatering av kompetensen. Nya teknologier, ändringar i lagstiftningen och samhällsfenomen förutsätter att polisen kontinuerligt upprätthåller och utvecklar sin kompetens med hjälp av fortbildning, övningar och reflektiv inlärning. Utbildningen är alltså inte ett projekt, utan en process som ska prägla hela karriären.
Slutligen bör det betonas att en modern utbildning av hög kvalitet inte bara gynnar individen utan även hela organisationen och samhället. En välutbildad och kunnig polis arbetar effektivt, säkert, etiskt och förtroendeingivande. Utbildningen bygger upp yrkesstoltheten, stärker arbetshälsan och stöder polisens roll som garant för samhällsfreden, rättvisan och säkerheten. Utbildningen ger polisen ett fysiskt, psykiskt och juridiskt skydd.
Utbildningen är därför – och ska också vara – polisens bästa skydd.
Marko Laitinen
Rektor
Polisyrkeshögskolan